Varje år arrangerarresekommittén i UpF Umeå en studieresa till en intressant destination för våra medlemmar. Årets resa 2015 var till Amman, Jordanien där 15 st medlemmar fick besöka NGO:s, svenska ambassaden, universitet etc. Engagera dig i UpF om du har idéer för framtida resor. Från årets fantastiska resa har Niclas Holm har skrivit en reseskildring nedan.
När vi landade på flygplatsen i Jordanien hade klockan börjat närma sig 04.00 lokal tid. Vissa av oss hade rest i ett dygn och var nog lika sömniga i transferbussen som staden verkade när vi närmade oss stadscentrumet i ett förvånansvärt svalt och regnigt Amman. Väl på det centralt belägna Farah Hotel, som huserade oss under tiden i Amman, blev det några timmars sömn innan programmet för resan satte igång. Det kan vara värt att nämna att hotellets källare också huserade kvarterets katter som nattetid verkade utöva en livlig territoriell kamp utanför hotellet, men som dagtid enligt mig bidrog till den gemytliga stämningen på hotellet. Under hela vistelsen fick vi god hjälp av personalen med hur vi skulle guida taxichaufförerna till organisationerna vi skulle besöka. I praktiken visade det sig bli lite mer problematiskt med transporten, men jag vill tro att vi med tiden fick ett bättre grepp på att ta oss fram i staden med taxi.
Jordanian Women’s Union var det första planerade studiebesöket, men då vi blev avsläppta på lite olika platser blev det ett projekt att hitta till organisationer. Amman som nu hade vaknat till ordentligt hade dock ingen brist på människor som ville hjälpa oss att hitta. Såväl folk på gatan som butiksägare försökte hjälpa oss att hitta rätt. När alla väl var på plats hos kvinnorättsorganisationen Jordanian Women’s Union fick vi inledningsvis en presentation av organisationen och arbetet de gör innan besöket utvecklades till mer av en frågestund. Många av oss blev nog imponerade av vilket heltäckande arbete som organisation gör. Allt från direkta åtgärder som skyddsrum till politiskt engagemang såväl som en ”hot line” som tog emot samtal från individer som behövde hjälp.
Efter studiebesöket hade tillslut solen börjat leta sig fram och hungern satt in så de flesta sökte sig till något ätbart. Jag tror att alla, oberoende av varandra då vi var på helt olika matställen, blev rätt frälsta i den jordanska falafeln. Innan resekommitténs välkomstmiddag sedan skulle äga rum tog jag mig en promenad till Urdon Shop & Café med en fantastisk utsikt över Ammans citadell. Välkomstmiddagen åtnjöts på Hashem, en restaurang med uteserveringen placerad i en mysig gränd. Maten i sig med falafel, hummus och annat var rätt fantastisk och ställets färgstarka ägare bjöd oss vidare till en av hans släktingars ställe med shihsa och turkiskt kaffe. Där fick vi även ta del av livemusik som senare under resan visade sig vara rätt vanligt förekommande på restauranger.
Dagen efter besökte vi svenska ambassaden som var placerad i vad som kändes som ett väldigt fint område precis som många av de andra organisationerna vi besökte. Då ambassadens personal hade andra åtaganden så var det istället två personer från Sida som tog emot oss. Mötet gav en ganska bra överblick över några av de problem Jordanien ställs inför när det gäller vattentillgången, andelen flyktingar och landets förkärlek till kungahuset.
På grund av tidsbrist var det vissa frågor som gick obesvarade. Efter studiebesöket var vi ett gäng som begav oss till den romerska teatern i stadens centrum med utsikt mot citadellets kulle. Inne i teatern stötte vi även på en jordansk soldat på ledighet som hade varit i USA på militärutbildning i några år. Det var väldigt intressant att få höra synen på situationen i landet från vad som kändes som en väldigt informerad person. Han verkade väldigt medveten om den bristande demokratin i landet, men var likväl nöjd att de under rådande omständigheter i regionen hade vad han kallade en väldigt bra kung. Vi lyckades undvika att gå in alltför djupt på den svenska kungen som han kände till lite och fortsatte istället med att få höra lite om hans tid i USA och jordansk idrott. När vi hade tagit oss till toppen av teatern, där för övrigt kungens porträtt fanns uppsatt precis som på många andra ställen i landet, började det även visa sig alltmer att många jordanier fann det roligt att se västerlänningar på besök. Det till den grad att folk som kom och sträckte fram mobiltelefoner för att ta bilder inte ville ha bilder tagna på sig själva utan tillsammans med oss.
Efter besöket på romerska teatern började vi bege oss till citadellet. Ruinerna i sig med anor i romerska, bysantinska och ett av de tidiga islamska kalifaten var väldigt imponerade. Så var dock även utsikten över den del av staden som citadellets kulle tidigare hade täckt. Trevligt nog verkade även citadellets kulle var ett centrum för drakflygande då ett helt gäng barn jobbade för fullt med att få sina drakar så högt upp som möjligt. Innan det blev dags för middag blev det ett nytt besök på Urdon Shop & Café, men den här gången varade besöket till skymningen och kvällsmörkret slutligen föll över staden. Vi satt rätt längre och sipprade på lemonader, men det vart väntan när stadskärnan började lysas upp på kvällen tillsammans med citadellet. Därefter blev det middag på en restaurang som hette Jafra där maten precis som på de flesta ställen vi åt var helt fantastisk.
Den tredje dagen var det dags för att ge sig ut på en utflykt. Först bar det av en bit norrut mot Jerash innan vi skulle åka söderut igen mot Döda havet och därefter Petra. Jerash är en tidigare grekisk-romersk och en väldigt välbevarad sådan. Även här fanns en stor teater, men även pelargångar, gator, tempel, hippodrome och andra ruiner. Vi hade såklart en chaufför med oss som körde bussen, men även guide vid namn Rami som var en riktig fixare. Han lyckades förhandla till oss ett bra pris till lunchen på en fin restaurang och han fixade även ett bra pris när vi anlände vid Döda havet där anläggningar med duschar tillgängliga annars var förvånansvärt kostsamma. Att bada och flyta i Döda havet tycker jag bäst kan beskrivas som en väldigt märkliga upplevelse man måste uppleva för att förstå. Själva landskapet vid Döda havets kust och även när vi började bege oss söderut mot Petra var helt sonika vackert.
Innan vi var framme vid Petra hade det hunnit bli kväll och på vägen hade vi bland annat passerat ett gammalt korsriddarslott. Natten spenderades i El-Gi som är den moderna staden precis utanför Petra. Då jag redan hade varit i Petra för ett par år sedan var det roligaste att se resten av gruppens reaktioner på underverket. Jag tror många förvånades över hur pass stort området är. Det är i princip ett dagsverk att gå bland klippformationerna förbi The Treasury, på romerska vägar förbi det stora templet, bysantinska kyrkan och uppför 800 trappsteg till The Monastery.
Nästa studiebesök när vi var tillbaka i Amman var hos ICRC eller Internationella rödakorskommittén. Innan det hann vi dock besöka The King Abdullah I Mosque som förvisso var en mäktig byggnad, men är en relativt ny moské som var under renovation när vi besökte den. Vi var också in i ett par kyrkor och leddes av de vanliga besökarna till centrumgången vi fick första parkett för den pågående ceremonin i en av kyrkorna. Lunchen den dagen köptes på ett bageri vars syriska ägare var trevlig nog att och bjuda in oss till sin trädgård på bageriets bakgård så vi skulle slippa stå ute på gatan och äta. Studiebesöket hos ICRC var väldigt intressant och trots organisationens extrema neutralitet blev mötet ganska personligt och vi fick chans att ställa alla de frågor som inte hade hunnit besvarats på svenska ambassaden. Vid tillfället för besöket höll de precis på att förbereda sina insatser i Yemen efter lägets eskalation där, men mycket handlade såklart om deras arbete till följd av det syriska inbördeskriget.
Efterföljande dag besökte vi den lite mindre svenska biståndsorganisationen Individuell Människohjälp som i Jordanien fokuserar på att hjälpa barn med funktionsnedsättningar. Där träffade vi Maurits Otterloo och jag tycker det var väldigt intressant att få en inblick i hur en relativt nyanställd inom en biståndsorganisation upplevde arbetet de gör och i min mening presenterades en betydligt mer problematiserande bild rörande styret av landet, yttrandefriheten och så vidare.
Den sista dagen tog vi en tripp till en lokal marknad för lite shopping. Vi sökte även upp Women on Walls som är ett gatukonst-projekt i Amman för kvinnors rättigheter med väldigt starka bilder. Därefter besökte vi Universitet vilket ledde till en hel del intressanta möten. Vi var ute i rätt god tid och strosade därför runt lite på det stora och väldigt gröna universitetsområdet. Där mötte vi bland annat en kvinnlig student som läste juridik och ville uttrycka sin solidaritet med Sverige efter Margot Wahlströms kritik mot hur kvinnor behandlas i Saudiarabien. Själva officiella mötet på universitet inleddes med en presentation av skolan från rektorn över institutionen för internationella studier och statsvetenskap, men sedan var han väldigt mån om att vi skulle få tid att bara sitta ner och prata med studenterna på universitetet. Då vi satt i lite olika grupper är det svårt att sammanfatta vad alla pratade om. Jag känner dock att jag fick en väldigt ocensurerad ärlig bild av vad studenterna tyckte om allt från landets brist på demokrati, studielån, religiösa frågor, homosexualitet, flyktingfrågan och mer triviala ämnen som selfies.
/Niklas Holm
UMEÅ ASSOCIATION OF INTERNATIONAL AFFAIRS 
