Interview – Gabriel Söderberg

Gabriel Söderberg, Ph. D. in Economic History, visited UpF Umeå last week with a great lecture on the topic the nature and evolution of central banking. Now you can read Aron Segerströms interview with him.

 

Tack för en fantastiskt givande föreläsning Gabriel! Det märktes verkligen att många tankar och diskussioner väcktes hos våra medlemmar. Du var inne lite på det, men kan du berätta lite mer om vad du har för bakgrund?
Jag har en ganska bred bakgrund som började med matematik- och statistikstudier, följt av nationalekonomi och ekonomisk historia. Just EKH tyckte jag gav stora möjligheter att arbeta brett och med många metoder, utefter det jag tycker är mest vitalt i samhällsprocessen. Sen tycker inte jag det finns så klara gränser för vad som definierar en ekonomihistoriker, det får i så fall andra uttala sig om. Jag är uppvuxen i Dalarna och hamnade som många andra, lite regionalt betingat, vid Uppsala universitet. Efter dubbla masterexamen i NEK och EKH doktorerade jag i EKH. Jag har sedan blivit involverad i bl.a. ett forskningsprojekt kring hur det så kallade ”Nobelpriset i ekonomi” återspeglar rådande diskurser och policyprocesser inom den samtida ekonomin – vilket varit väldigt engagerande.

Vilka områden och begrepp ser du som mest aktuella just nu?
Jag tror på en slags back-to-basic vad gäller mycket av samhällsvetenskapen, med mer konkreta tankesätt och tydligt ledarskap inom både akademi och politik. Hur ska vi som samhälle agera och skapa tilltro till vårt system? Hur fungerar det ekonomiska systemet i verkligheten och hur undviker vi att alltför abstraherande teori förblindar oss? Vi behöver fånga in och utveckla bristande teorier för att relatera till det. Ett exempel är fenomenet med ”Shadow-banking”, som är mycket problematiskt men som många andra samhällsfrågor också måste förstås i sin historiskt evolutionära process. Hur har skuggbanker påverkats av och hur påverkar de regleringar av banksektorn? Vilka samhällspolitiska förutsättningar har funnits för olika utvecklingar, vad har försvunnit eller finns kvar? Vi måste helt enkelt anpassa oss till att ekonomin är mycket dynamisk, teorin måste därför vara uppdaterad och får inte förbli statisk.

Var följer en debatten kring detta ämne?
Financial Times för en tydlig diskurs, men även svenska dagstidningar bidrar med vissa analyser. The Economist och Financial Times är dock de som har bäst koll var vinden blåser. På 80- och 90-talen så fördes debatten dock mycket mer i dagstidningar och på ett transparentare sätt. Forskare och beslutsfattare måste vara mer aktiva även utanför sina egna kretsar, det bör ses som ett uppenbart ansvar i dagsläget att göra sitt bästa för att nå ut med de debatter som finns och det är värt att fundera hur man kan göra det lättare. Det handlar om verklighetsförankring – att skildra det som pågår i samhället – med klimatförändringar, hot mot global hälsa, och fortsatt fattigdom i stora delar av världen. Detta är områden vi inte har råd att förlora fokus från, något som är viktigt att hålla i minnet efter de senaste årens kamp för att uppnå ekonomisk stabilitet efter finanskrisen 2007-2008.

Vad är det då som hindrar en transparentare debatt?
Jag tycket att karriärism både inom akademi och politik är stora problem vad gäller att fostra legitimitet och ge sunda bidra i kampen mot de problem som vi egentligen alla vet att vi har. Många har viktiga roller och inte minst universiteten måste våga stå upp för att de är tunga samhällsaktörer, som faktiskt kan påverka debatten mycket mer än i dagsläget. Det är inte nödvändigtvis en ”bildningsprocess” där vi ska lära människor allt de behöver veta, det handlar mer om att akademin har ett ansvar att delge sina perspektiv på olika sakfrågor. Jag tänker mycket kring hur akademiker skriver och för vem de gör det. Ibland talar man om en ”tredje uppgift” i uppdragsbeskrivningen att univetsitet och lärosäten överlag ska bidra till popularisering av kunskap. Det språkbruket tycker jag får detta att låta som något slags ”tillägg” till verksamheten. Jag tycker istället att detta bör ses som en integrerad och naturlig del av vår
kärnverksamhet.

Slutligen 5 snabba
Favorituniversitet: Uppsala och Oxford, jag bör väl vara lojal där.
Inspirerad akademiskt av: Intellektuell djärvhet.
Favoritfilm: 2001: A Space Odyssey
Resmål: Hem!
Spontant om Norrland: Vackert, utan