Islam & Politics – Interview with Klas Grinell

Klas Grinell

Läs intervjun med Klas Grinell.

Vad har du för bakgrund?

Jag växte upp på en bondgård, vilket är viktigt för mig. Det är delvis därför jag lämnade Uppsala för att jag såg universitetet som någonting för andra, vilket också gjorde att det tog ett tag för mig att börja studera. Sedan var jag reseledare i flera år och det är därifrån mina globala erfarenheter kommer. Jag jobbade bland annat i Kina, Indonesien, Turkiet, Israel och Marocko. Mitt intresse för islam kom efter att ha levt i muslimska länder. När jag sedan insåg att jag inte kunde leva i en resväska hela livet så bestämde jag mig för att flytta tillbaks till Sverige. Jag gjorde högskoleprovet och till slut så kom jag in på idéhistoria i Göteborg och sedan kom jag aldrig därifrån. Min kandidatexamen bestod i mellanösternstudier. Vad gäller just Gülen så var det inte några politiskt relevanta aspekter som gjorde att jag började studera honom, jag var mer intresserad av att studera en samtida muslimsk tänkare och sedan har dennes relevans vuxit.

 

Varför är det aktuellt att studera Gülenrörelsen just nu?

För min del har det varit aktuellt eftersom att jag stötte på dem när jag jobbade i Turkiet 1994, så jag hade en vag kännedom om rörelsen fram till början av 2000­talet då jag började läsa lite mer av Gülens verk och inledde en kontakt med nätverket. Jag tror att jag skrev första texten om hizmetnätverket vid mitten av 2000­talet och då var det inte riktigt någon som såg relevansen med det jag gjorde. 2008 blev Gülen vald till världens mest betydande intellektuella i en nätomröstning som utfördes av tidskriften Foreign Policy. Tidigare så hade denna utmärkelse tilldelats namn som Jürgen Habermas och Noam Chomsky, men nu dök det helt plötsligt upp en rad muslimska tänkare i dessa omröstningar varpå redaktionen började undersöka huruvida det rörde sig om något slags fusk. I själva verket var det så att många gülensympatisörer hade blivit tipsade om omröstningen i olika tidningar. Men varför är de aktuella att studera just nu? De var ju en del av transformationen av Turkiet tillsammans med AKP och har tillsammans med detta parti haft ett slags gemensam agenda fram till för ungefär tre år sedan ungefär då det uppstod spänningar mellan rörelsen och den politiska makten. Erdoğan uttalade sig om att hizmetnätverket var en del av en internationell konspiration och att de hade skapat en parallell stat och ansågs vara det största hotet mot Turkiet.

 

Var följer en debatten?

Twitter! Turkiet är generellt ett väldigt twittrande samhälle. Det digitala samhället är tämligen utbrett. Jag har inga siffror på det men om man tittar på hashtagar som trendar så är det ofta turkiska hashtagar som ligger i topp. Vilket delvis har att göra med en del begränsningar inom landets journalistik. Turkiska wikipedia är också en fantastisk källa för information, ett ställe som är svårkontrollerat i likhet med twitter, men också ett förhållandevis demokratiskt forum där många kommer till tals. Sedan kan det vara svårt att följa själva “rörelsen” eftersom att det snarare rör sig om ett nätverk med flera olika aktörer och det kan ibland vara svårt att veta vart denna rörelse börjar och slutar. Men Today’s Zaman ägs av anhängare och där finns en rad kolumnister som uttrycker rörelsens ståndpunkter och intressen på engelska. Hizmet News är en annan portal som sammanställer aktuell information.

 

Någon tanke kring debatten kring islam och politik generellt?

På ett sätt är det en av ödesfrågorna, både förhållandet mellan politik och islam men också vårt sätt att prata om det. Eftersom att det finns någon slags negativ spiral kring dessa begrepp. Det finns runt en och en halv miljard muslimer i världen, som i stort sett bor i alla världens länder. Bland de tio länder med störst andel muslimer finner vi ett arabland, Egypten. Indonesien är det land med flest muslimer, men de utgör även en stor del av befolkningen i Indien. Poängen med detta är att det inte går att säga att islam skulle ha någon särskild relation eller syn på politik. Det är ett omöjligt empiriskt påstående och att säga det är ren och skär ideologi och propaganda. Önskar man diskutera det utifrån empiriska premisser så måste först ett konkret exempel väljas i form av ett område och en tidsperiod, vilka aktörer som där finns, vilka är deras intressen och hur de vill att politiken ska förhålla sig till islam. Då kan man göra en ideologisk analys av koranen men det säger inte någonting om hur andra använder koranen. Jag brukar säga att om man vill förstå iransk politik så är det bättre att läsa Platon än koranen ifall man vill tro att det bottnar i något slags grundtext.

 

5 snabba:

Favorituniversitet?      

University of Chicago.

Inspirerad akademiskt av?       

Ronny Ambjörnsson.

Favoritmusik?       

Turkisk jazz.

Drömresemål?      

Iran.

Spontant om Norrland?       

Solidaritet.

 

Interview by Marcus Anderbrant